Nu ska vi bli tvillingföräldrar!! Här kan man följa en lätt neurotisk blivande mammas och en sjukt optimistisk blivande pappas (tolkad via mamman då han inte vill blogga;)) resa mot föräldraskapet.
Igår eftermiddag fick vi äntligen åka hem! Småflickorna har gått upp till lite drygt födelsevikt och håller temperatur själv. Det enda som inte riktigt fungerar är att de inte orkar äta så mycket vi behöver peros, så vi behöver fortfarande sonden för att få i dem nog mycket näring. Det är helt normalt när de är så små, så sonden får stanna kvar beräknat fram till att de är "fullgångna" (dvs slutet av Januari), vilket dock leder till att vi "egentligen" inte är utskrivna, utan vistas på permanent permission ;). Norrbotten har till skillnad från de flesta andra något som kallas BB hemsjukvård = de kommer hem till oss ett par gånger i veckan och kollar sonden, allmäntillstånd, vikt etc, men vi får vara hemma och klara oss själva. Det är kalasbra, hade blivit galna om vi varit tvungna att vara kvar på sjukhuset en månad till...
Och det funkar bra! Tjejorna myser mest, förutom mitt i natten, då är de arga och skrikiga ;). Men resten av dagen är de antingen bedårande, trötta eller mysiga, så det är bara att acceptera de där små stunderna som de inte är lyckliga...!
Däremot ville mammakroppen bängla lite. Igårkväll efter en dusch satte jag mig i soffan, knoddisarna sov och jag skulle bara torka innan sänggång, men så lutade jag mig framåt och då bara sprutade det blod från omläggningen som tydligen hade lossnat. Efter den första sprutten sivade det blod resten av natten och förmiddagen så fick åka in till HC (nej det kändes inte relevant med ett akutenbesök.), så fick lägga om på nytt med lite ihoptejpning. Liten sårruptur men inget värre. Dock lär det förlänga tiden som jag inte får lyfta tungt - tumregeln just nu är "inte tyngre än ett av dina barn", vilket ju inte är särskilt tungt... Men det finns tid senare, och nu ska det bara njutas av att knoddisarna är hemma, mår bra och växer som de ska!
Just nu är delar av Kenneröklanen på besök, så det lär bli hektiska dygn... Men just nu sitter jag här, med två sovande underbara småflickor i knät. Nästa matning är kl 01, förhoppningsvis blir det sömn därefter...
Piis